Experiment som upphör vara experiment

May 22, 2008 | Av Jesper Ims Johansson | Kategori: Prosa, Recensioner

Det här är en recension, men se det som en invasion av Invasion! Du bara lånar stilen lite av Jonas Hassen Khemiri, alla hans metagrejer och så. Gör det inte för uppenbart, folk vill inte känna att de blir skrivna på näsan. Kanske någon säger att greppet är för givet, men skit i dem och bara kör din grej. Rivstarta med värsta spännande inledningen, om författargenier, rymdskepp och Abulkasem, så att läsarna blir helfångade. Sen i andra stycket bör du nog dra lite basicgrejer.

Med romanerna Ett Öga Rött och Montecore – En unik tiger har Jonas Hassen Khemiri snabbt etablerat sig som en av den svenska litteraturens stjärnor. Frågan är såklart – har han lyckats få in två lyckoträffar, eller kommer han fortsätta spotta ur sig bra och egensinniga böcker under resten av sitt liv. Nysläppta boken Invasion! är en samling texter från perioden 2003–2007. Det är ett gäng noveller, några kåserier och framförallt de två pjäserna Invasion! och Fem gånger Gud.

Bra, bra. Då var det avklarat. Lite väl långrandigt som vanligt, men det fungerar. Efter ett sånt träigt avsnitt kan det passa fint med lite snabba inblickar i texterna. Radda upp några höjdpunkter från boken, till exempel det där om att sticka när händerna i bläckfyllda badkar på konstmuséet och kåseriet där de hamnar på den där sjuka bananefterfesten och ska göra ett tecknad film-uppror. Och så nåt från Inavsion!-pjäsen såklart, inte någon av de allvariga bitarna, ta något kul, när abulkasem förvandlas till Abulkasem eller något i den stilen.

Vissa saker återkommer i nästan alla Khemiris texter. Det som en kanske lägger märke till först är metaperspektiven. Teaterfigurerna diskuterar pjäserna de själva är med i och berättarrösterna kommenterar och instruerar sina egna texter. Metagreppet, att hela tiden slå hål på fiktionen, är också en viktig del i ifrågasättandet av Sanningen. Hos Khemiri existerar inte sanningen, bara olika manipulationer av den, privata och politiska.

Ållrajt. Djupt och bra, hoppas ingen somnade bara. Glöm inte det här om det postkoloniala perspektivet, fast du får nog hitta ett bättre ord än så för det. Att det i Khemiris texter är lika självklart som genusperpektivet är hos många andra. Det finns med i allt de skriver, utan att det för den sakens skull behöver vara bokens huvudtema. I text efter text punkterar och belyser Khemiri fördomar, som borde punkteras och belysas ännu oftare. Kriget mot terrorn – blir vi tryggare av det? Och vilka är ”vi” som ska bli trygga egentligen?

Varje text Khemiri skriver verkar vara ett experiment – okej, jag skriver novellen som en krönika eller hej, jag berättar en historia om en man, genom att börja varje rad med hans namn och börja varje mening på en ny rad. I en bok som Invasion! är kvalitén lite varierande, allt är inte fantastiskt. Men något annat hade jag knappt väntat mig från en bok med så olika texter från en så lång period. Skillnaden mot de flesta andra skrivexperiment av det här slaget är ändå att i Khemiris fall stannar det inte vid halvdana experiment, arbetskopior och behind-the-scenes-material från en författare som försöker utveckla sitt skrivande. Här lyckas det nästan varje gång. Experimenten upphör att vara experiment och blir spännande litteratur.

Aight. Du, då är det nog hög tid att runda av. Vad är förresten grejen med det här du-tilltalet? Jag fattar inte. I alla fall. Säg nåt superkort om att du är spänd på vad som ska komma näst ur Khemiris författarpenna – det är en snygg formulering. Och sen bara: Peace out!

Titel: Invasion! Pjäser Noveller Texter
Författare: Jonas Hassen Khemiri
Förlag: Norstedts
Språk: Svenska (och lite engelska)
Utgivningsår: 2008
Antal sidor: 247
ISBN: 978-91-1-301852-2