Serietecknaren Nanna Johansson har precis avslutat sitt första år på serieskolan i Kvarnby och gett ut fanzinet Glitterfitta, tillsammans med Sara Hansson. I januari nästa år kommer hennes debutalbum. Idag tar Nittonde Stolen ett snack med Nanna och imorgon recenserar vi Glitterfitta.

Du har precis skrivit på kontrakt med Kolik förlag, som ska ge ut ditt debutalbum nästa år. Hur känns det?
Skitbra.

När jag intervjuade dig, inför serien “Vårens böcker”, för ungefär ett år sedan, sa du att du inte hade börjat teckna aktivt förrän sommaren innan. Har det inte gått väldigt fort då, att du redan har fått kontrakt för ditt debutalbum? Kommer det här stiga dig åt huvudet?
Fort har det gått, och det är rätt spännande att vara jag just nu. Fast samtidigt… Jag har massor av viktiga saker att berätta, men har inte tillnärmelsevis lika mycket besökare på min blogg eller hemsida som t.ex. Modebloggande Överklassunge Som Inte Bör Nämnas Vid Namn. Min ”insats” är en pissdroppe i Missisippi om man jämför med all konkurrerande ytlighetsdynga.

Vad kommer ditt debutalbum innehålla?
Det är inte spikat än, men som det ser ut kommer det vara en mix av allt möjligt. Enrutingar, sidor ur mina kladdböcker, serier…

Kommer det bli nytecknat eller gammalt material?
Både och.

Du har precis gått ett år på serieskolan i Kvarnby, hur har det varit?
Lyxigt som fan. Jag har fått studiemedel för att sitta och rita hela dagarna.

På vilka sätt har du utvecklats i ditt tecknande under det gångna året?
Det går framförallt snabbare nu, att rita. Jag har fått in något slags system. Sen inbillar jag mig att det blir snyggare också, mer stilrent. Fast någonstans på vägen har det där trevande, naiva tyvärr börjat försvinna. Det är synd, men kanske en smäll man får räkna med.

Tidigare har du mest sysslat med enrutningar, men i Glitterfitta finns det med två längre serieavsnit av dig. Blir det mer av den varan framöver?
Oh ja. Det är min nya grej, att göra ”längre” serier. Först kändes det motigt att jobba med rutor och sekvenser, men sen bara släppte det. Den senaste månaden har min seriebuffert växt radikalt, och den här veckan kommer en ny knapp att dyka upp på Fulhetens startsida. Serier, ska den heta.

Du har gett ut flera fanzines ihop med Sara Hansson, som också går på Kvarnby. Har någon lärare tvingat er att sitta tillsammans, eller hur kommer det sig att ni jobbat ihop?
Jag skulle kunna skriva en uppsats om allt som är fantastiskt med Sara. Hon är världens bästa samarbetspartner. Jag blir sugen på att rada upp liknelser om pusselbitar som faller på plats och magneter och sånt, men det skulle bara bli smörigt.

Kommer Nanna&Sara att bli serievärldens svar på HasseåTage?
Japp.

Omslaget till Glitterfitta gjorde mig så sugen att jag spenderade mina sista studiebidragspengar på tårtor och popcorn. Ni känner inte att ni har något ansvar gentemot era läsare?
När vi krängde Glitterfittor på SPX bjöd vi samtidigt på kakor. Vi borde kanske skicka med en kaka till de som beställer fanzinet postvägen också.

Vilken musik är det ultimata soundtracket till dina serier?
I skrivande stund lyssnar jag på Kate Nash, och kommer fram till att hennes låtar skulle funka perfa.

Man kommer kunna höra dig i etern i sommar, har jag förstått. Hur och när ska man ratta in radion för att lyssna på det?
Jag kommer att vikariera på P3:s humorprogram Pang Prego. Det sänds på söndagar och måndagar, klockan fyra.

Vad händer Nannaland i höst?
Om allt går som planerat kommer jag att läsa ett år till på Serieskolan, det så kallade påbyggnadsåret. Jag ska även teckna en längre serie efter ett manus av Henrik Bromander, till hans kommande bok.