Den nya journalistiken?
Dec 5, 2008 | Av Arvid Jurjaks | Kategori: Artiklar & essäer, Huvudtext
Den berättande journalistiken har stärkt sina positioner. Nu vill alla skriva skönlitterära reportage och i metajournalistiska forum som Journalisten och Scoop skriver man om new journalism, Truman Capote och det långa reportaget. Det har dessutom under 2008 startats två magasin, Filter och Novell, som båda fokuserar på den berättande journalistiken.
”Jag tror man kan gå hur långt som helst”, svarade Filters chefredaktör Mattias Göransson när Nittonde Stolen tidigare i år frågade honom hur skönlitterärt ett reportage egentligen får lov att vara. I senaste numret av Scoop diskuteras frågan av flera namnkunniga journalister. Kontentan är densamma där: Säkra sanningen, sedan är det mer eller mindre fritt fram.
Men tittar man på den typen av berättande journalistik som publiceras i dag verkar det vara en hel del si och så med den skönlitterära friheten.
Inom det journalistiska berättandet tycks det som om skönlitteratur är synonymt med realism. Kanske inte så konstigt. Här ska det berättas vad som skett och hänt och hur ska man kunna göra det om inte med det realistiska berättandet? Men att realismen skulle vara en rakt igenom objektiv och tillförlitlig spegling av verkligheten är ungefär som att påstå att new journalism är lika med ny journalistik.
Inom skönlitteraturen har det realistiska berättandet fått på pälsen i ungefär hundra år nu. Den berättande journalistiken får också pisk. Men där realismen sågas för sina anspråk – verkligheten är mer än ett linjärt och stramt berättande! – får den berättande journalistiken kritik för att den tar ut svängarna för mycket.
Hittills har jag inte sett något reportage där det realistiska berättandet utmanas. Kronologin kan brytas upp, visst. Men ofta följer reportagen i sin struktur en fast och förutsägbar mall. Alla som till exempel följt Filter under året vet vid det här laget hur deras längre texter är uppbyggda. I sig själva kan de vara fantastiska, men nog är något fel när det bara behövs fem nummer för att jag ska fråga mig själv om det här verkligen var allt.
Inom skönlitteraturen har man redan gjort upp med det som följde efter det realistiska berättandet. Modernismens mer invecklade skildringar, som på sina håll kan framstå som en utveckling av realismen, har ersatts av ett postmodernt sönderfall där varje tidigare logiskt orsakssamband inte är givet någonstans. Allt är fåfänga och språklig villfarelse och kommer någon med minsta anspråk på sanning är det genast någon annan framme och petar, ajabaja, understödd av teorier som en del nu faktiskt börjar benämna som föråldrade. Där letas det redan efter nya metoder.
Att detta är svårare inom journalistiken är kanske självklart. En reporter ska inte vara en avantgardist. Han eller hon ska rapportera och det i enlighet med ett slags överenskommelse om hur vi strukturerar vår tillvaro och vår omgivning. Annars är det ingen som förstår.
Men nog borde det finnas utrymme för en journalistik som inte bara granskar traditionella maktinstitutioner som myndighet, stat och näringsliv. Kvar i skuggan finns nämligen språket i sig och sättet på vilket myndighet, stat och näringsliv, liksom vi själva, formar berättelser.
New journalism, jodå. Men vem skriver den verkligt nya journalistiken?
| Läs också intervjun med Filters Mattias Göransson. Nittonde Stolen har utöver det skrivt två andra artiklar om Filter: Vad vill Filter egentligen? Läs även recensionen av första numret av Novell, vars andra nummer kommer nu i dagarna: Läs mer om new journalism på Wikipedia. |
Hej.
Det är roligt att ni har uppmärksammat begreppet berättande journalistik. Jag gav ut en bok 1994 med titeln Berättande journalistik. Till dess förekom begreppet ytterligt sparsamt. Ja, det fanns nog inte. Boken har inte nått några jätteupplagor men försäljningen har ökat varje år. Sorten har samtidigit ökat i tidningarna men förekommer alltjämt sparsamt..
Hälsning
Sören Larsson
Visst har den berättande journalistiken ökat. Men fortfarande saknar jag en berättande journalistik som vågar bryta mot den ganska typiska dramaturgi som etablerats.
Man kan hävda att själva tekniken med vilken man för fram en story spelar mindre roll om berättelsen är stark nog. Men det känns som en utopisk tanke. Och om det var sant hade det inte heller behövts skriva några böcker om berättande journalistik, eftersom berättelsen, lite tillspetsat, då hade format sig själv. Så är det ju inte. Därför dags för någon som vågar utmana formen som den ser ut i dag.
Har inte läst din bok, Sören, men jag ska kolla upp den.
goodness gracious that was great!
Couldnt have said it better my self!
Merry Christmas
great!
cool.
Hack again?!
This is a really quality post.I find this information through Google. Great job.
Hi I reach your site by mistake when i was searching Google for this issue, I must say your site is really helpful I also love the design, its amazing!. I don�t have the time at the moment to fully read your site but I have bookmarked it and also add your RSS feeds. I will be back in a day or two. thanks for a great site.
palcaty toczki sztylpy sklepy jezdziecki kantar oficerki oficerki pikeur kozaki oficerki siodlo westernowe eskadron sztylpy veredus kalosze sklep bryczesy sklep pusliska
Blog Remarks:
lekarz weterynarii
weterynarz targowek
weterynarz warszawa
weterynarz warszawa
lekarz weterynarii
weterynarz warszawa
weterynarz targowek
weterynarz warszawa
Morowa stronka!
Jestem pod uczuciem :) Oby tak dalej!
Parkett
fantastic web site. Keep doing
Great articles
Onlinegames1.net
grazie in anticipo !
9yrrqwvn86hjb5lyiwu2
Necessity knows no law.
Valuable article.Thanks!
3 ice
me
Every Jack will find his Jill.
Let sleeping dogs lie.