Åsa Sandell gick sin första proffsboxningsmatch när hon var 37 år, sin sista tre år senare, 40 år gammal. I den självbiografiska Bakom Garden – ett boxarliv i tio ronder, berättar Sandell om sin väg från blyg tjej med taskigt självförtroende till världsmästare i en sport där järnpsyke är en förutsättning för att lyckas.

Bakom Garden är vid första anblicken en nätt liten bok, både rent fysiskt och textmässigt. Men redan efter några sidor faller jag in i Sandells kompakta och lösa och lediga språk, fritt från floskler och ornament. I tio kapitel får vi följa med kulturjournalisten och boxaren från ungdomsåren till 40-plus-livet, och däremellan akademiska studier, jantelagsfrigörelse och en våldsam pojkvän.

Mycket handlar om kroppen och intellektet, hur de kan förenas och hur boxningen för blyga Sandell blev ett sätt att ge utlopp för sin ilska och få kontakt med sina känslor. Också om hur hennes boxningskarriär – vare sig hon ville eller inte – gjorde henne till en feminist i praktiken. Inte heller är boken ett försvarstal för sporten i sig; Sandell är lika ärlig med sin kärlek till boxningen som med sina observationer av sportens mindre glamorösa sidor.

Riktigt starka är de delar där författaren berättar om slitningar med tidigare tränare och vänner i Sverige, som inte med blida ögon såg på hur hon osvenskt tog sig över atlanten för att lyckas på riktigt. Likaså de delar där Sandell osminkat skildrar den besatte ex-pojkvännen som förföljde henne både i USA och Sverige, gjorde hennes liv till ett helvete och hotade att slå henne sönder och samman.

Bakom Garden är en viktig berättelse, en framgångssaga utan Hollywood-sentimentalitet, som visar att även blyga flickor kan få slåss om världsmästartiteln.