Det var ett tag sedan som den svenska självbilden tecknades med raka, rationella linjer, miljonprogramarkitektur och beskäftig måttfullhet i form av ”jag rullar”.

När alla nu är mitt uppe i att försöka vara lite sådär avslappnat mañana, mañana, och det värsta man kan tänka sig mitt i allt normomstörtande arbete är att få ett SiS-märke i pannan; då dammar Pär Thörn av allt det där anala och minutiösa som egentligen ingen längre vill kännas vid.

Som samtidskommentar betraktad är därför Pär Thörns till omfånget tunna roman Tidsstudiemannen en aning otidsenlig.

Berättaren och bokens anonyme huvudperson arbetar som tidsstudieman på ett namnlöst företag. Hans uppgift är att klocka varje arbetsmoment för att göra produktionen så effektiv som möjligt. Som om det vore ett led i yrkets (eller kanske snarare huvudpersonens) pedantiska natur sträcker sig sysslan till att omfatta även det ensamma livet utanför arbetet. Allt går att ordna och mäta. I en anda som blivit lite av Pär Thörns signum redogör berättaren för sin vardag i en torr och likgiltig ton.

Huvudpersonen förkroppsligar idén om den pedantiske byråkraten, om den grå och ensamma tjänstemannen; både kul och kuslig, komisk och tragisk. Hans sätt påminner om Mersault i Albert Camus roman Främlingen, med den skillnaden att vår tidsstudieman egentligen aldrig upplever den lättnad (eller existentialistiska frälsning) Mersault känner vid insikten om tillvarons totala meningslöshet. Pär Thörn pekar inte på någon egentlig väg ut ur hopplösheten (om man väljer att se det så). När huvudpersonen fastslår att ”alienationen är en grundförutsättning i våra liv” är det inte för att utifrån det konstaterandet kunna slita sig fri. Eller förtvivlat bryta ihop. Insikten är mer av en axelryckning.

Tidsstudiemannen bidrar inte till att fördjupa förståelsen för vår egen samtid. Romanen är mer en produkt av Pär Thörn än en produkt av sin tid. Ändå är den klart läsvärd och känner man till Pär Thörns egen besatthet av regler och budskap kodade till siffror går det nog att anta att Tidsstudiemannen har en bra mycket längre livslängd en den korta stund det tar att läsa den.