Den holländske fotografen Hans Eijkelbooms Paris, New York, Shanghai är en hyperrealistisk bildberättelse i lyxförpackning.

Men den som vill titta på vackra bilder gör sig icke besvär. Eijkelbooms gatufoto är av mer prosaisk karaktär, ett slags snapshot-estetik. Ibland jagar han sina motiv med kameran runt halsen och fjärrutlösare i fickan, ibland komponerar han mer medvetet. Under 15 år har han fotat människor i de tre storstäderna Paris, New York och Shanghai. Tre städer på varsin kontinent, tre städer som får representera dåtid, nutid och framtid.

Genom att fotografera människor med liknande kläder eller i liknande situationer och sedan presenter bilderna tillsammans skapar Eijkelboom effektivt ett mänskligt mönster av ofrivilliga modeller. Ett stim av likriktade anonyma storstadsbor. Och egentligen är hans foto lika mycket antropologi och sociologi som fotografi. Kameran blir i Eijkelbooms fall en metod i hans forskning om det urbana.

Själva boken, det fysiska objektet, är självklart en påkostad historia. Precis som det brukar vara när Bokförlaget Max Ström ger ut något. Boken är uppdelad i tre volymer, en för varje stad, och kan fällas ut så att det går att bläddra samtidigt i alla. Eftersom sidorna är numrerade på samma sätt i alla böckerna kan du till exempel slå upp sidan 79 i alla tre och se Eijkelbooms bilder av män med kostym och portfölj i de tre städerna. Både spännande och lite skrämmande.

En tolkningsväg att gå, om än något enkel, är att se Eijkelbboms fotografi som konsumtionskritik. Eller kanske kritik av globaliseringen och urbaniseringen alternativt en lovsång till den samma. Klart är iallafall att den likriktat oss, även om det fortfarande går att hitta betydande skillnader mellan städerna för den som tittar noga. Men Eijkelbooms metod, det visuella smyglyssnandet, på gränsen till stalkandet, gör att jag läser in mer av ett besatt behov att fånga människor på bild än en vilja att på allvar kritisera något.

För Eijkelbooms foto är egentligen ganska roligt. Var för sig har bilderna föga betydelse, men uppradade bredvid varandra är det stundtals stor situationskomik. Helt enkelt konceptuell konst som är lätt att ta till sig, men samtidigt lämnar stort utrymme för vidare tolkning.