Den holländske fotografen Hans Eijkelbooms Paris, New York, Shanghai är en hyperrealistisk bildberättelse i lyxförpackning.
Men den som vill titta på vackra bilder gör sig icke besvär. Eijkelbooms gatufoto är av mer prosaisk karaktär, ett slags snapshot-estetik.

Runda miniflodhästungar som storögda rultar runt i regnskogen. Snapsglas. Smågodis. Miniminiatyrer. Litenheten är gullig, men också fascinerande (”Att det går att vara/göra så liten!”) och mystisk (för den lilla saken kan gömmas i ett litet, nästan osynligt lönnfack).

Kristian Klausens skönlitterära debut liknar inget annat än en samling av dåliga Norgehistorier.
Måltidet i Emmaus består av nio korta noveller med likartade mönster, tema, berättande och persongalleri. Gemensamt för alla noveller är utgångspunkten i ensamheten och dess konsekvenser. Huvudkaraktärerna och berättarjagen är ofta välutbildade och kulturintresserade män kring trettiostrecket.

Den morgon jag steg upp för att påbörja denna
bok hostade jag. Någonting var på väg upp ur
min hals: det höll på att kväva mig. Jag slet av
tråden som höll fast det och ryckte loss det. Jag
återvände till sängen och sade: jag har precis
spottat ut mitt hjärta.

Gertrude Stein. En av förra seklets stora modernister. Omtyckt av sin samtid, hyllad efter sin död. Inspirationskälla för otaliga författarskap och med en omfattande produktion, troligen över 10 000 skrivna sidor. Trots detta finns inte ens tio av hennes böcker översatta till svenska. Så när nu ellerströms förlag ger ut sin andra bok av författaren [...]

Äktenskapet med maken Will gick inte som tänkt så Annie får börjar om. Det gör hon genom att flytta in i ett nytt hus, i ett nytt område med nya grannar. Till en början verkar allt hyfsat lugnt i Jenn Ashworths debutroman A Kind of Intimacy. Jag vaggas in i en falsk trygghet då Annie [...]

Hur många roliga citat och kulturreferenser ryms i en mänsklig varelse? Är Fredrik Strage en übermensch? Jag vet inte, men jag vet att hans kulturintresse smittar värre än svininfluensan. 460 sidors läsning i Stragetxt har nämligen inte bara gjort mig sugen på att se fler Bergmanfilmer, utan även på att se kaninhoppning och att åka [...]

Författaren Magnus Carlbring backar inte på att prova nya grejer. Han har skrivit allt från diktsamlingar (till exempel När vi somnar tillsammans och Dödens lilla bok) till tegelstensromaner (Paul Exodus Propp eller drömmen om den största romanen i världshistorien) och hypade fiktionsbloggar. Påminner för övrigt lite om en annan språkkonstnär det där, även om Almqvist [...]

I dag är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Lagom till detta återutges Carl-Johan Vallgrens lilla reseguide Berlin på 8 kapitel. Det är en ovanlig betraktelse av staden, historien och dess mer ovanliga turistattraktioner. Eller som Vallgren själv skriver i förordet:
Du kanske rent av är på besök första gången? Fast troligen inte, då skulle du [...]

Ibland rotar jag fram mina gamla dagböcker, de från min tonårstid. Egentligen är det väl bara ett sorts självplågeri. Dagböcker är inte gjorda för glada, ljusa minnen. I mina gamla dagböcker är sidorna fulla av diskussioner där jag försöker reda ut varför livet är så grymt mot just mig.
Första sidan i Henrik Bromanders roman Det [...]

Kennet Klemets femte diktsamling Kling Kling gestaltar en associativ och symbolisk tankeprocess, som i synnerhet kretsar kring diktjagets försoning med sina närmaste.
Sinnligheten är starkt närvarande och anger diktsvitens poetiska karaktär: känsel, doft, syn och hörsel fungerar som känselspröt att ta in den omgivande, svårgripbara verkligheten med. Klemets beskriver tillstånd som snarare har en drömbildslogik än [...]

Samuel R. Delanys roman Hogg hör förmodligen till det äckligaste som finns att läsa. Den kroppsvätska som inte dricks i romanen är inte värd namnet. Här frossas det i urin, avföring, sperma, snor, svett, unt so weihter, det hela kryddas med en rejäl dos sexuellt våld och provokationen är därmed komplett.

Science fiction är kanske inte den första genren man tänker på när man hör talas om Margaret Atwood. Dessutom är det en genre som hon inte vill förknippas med. Men Oryx och Crake (2003) är science fiction i allra högsta grad. Men om det är bra eller dålig science fiction är en annan fråga.
Det som [...]

Bandet Oh, Canada har läst Kurt Vonneguts Slakthus 5 och levererar här sin första låt på svenska! Lyssna, läs och ladda ner.

Bandet Rymdkatten gör en spejsig låt om en science fiction-barnbok. Kan knappast bli mer passande och perfekt än så! Boken heter Den lille prinsen och är skriven av Antoine de Saint-Exupéry. Låten kan ni lyssna på, ladda ner och läsa texten till här.

Orwell, Huxley och Boye hade fel. Deras gråa och totalitära framtidsdystopier var inget annat än fiktion. Istället var det marknadens osynliga hand som drämde näven i bordet och såg till att den globala kapitalismen i dag är mäktigare än någon totalitär ideologi någonsin varit.

I århundraden har melankolikernas mörka känslohärvor undersökts av psykologer och läkare. De melankoliska känsloyttringarna har tolkats och format sig efter de benämningar som samtiden haft att erbjuda. Mjältsjuka, depression, livsleda och utbrändhet. För att vara namn på något så svårdefinierat grådaskigt är melankolin förvånade brokig. Den har ständigt växlat uttryck har använts för att beskriva [...]

Simon Gärdenfors fick en hel del uppmärksamhet för sin senaste bok, Simons 120 dagar. Själv har jag inte riktigt förstått hajpen kring den och hans andra halvdokumentära böcker. Desto roligare har de enrutingar varit som gått i tidningen Galago under rubriken ”Nybuskis”. De har varit en blandning av klassiska cartooniga skämtteckningar, roliga historier och ren, [...]

Att läsa Gräsmattans hämnd är som att ställas inför minnets nyckfulla kast. Ibland är det klart och tydligt, men lika ofta gäckande och svårfångat. Inspirerad av en form av fiktiv minnesanteckning, ”ett slags Kristoffer Kolumbusdörr”, skapar Richard Brautigan förunderliga ögonblicksskildringar av livet på Amerikas västkust:
”Jag håller på att undersöka småstycken av min barndom. De är [...]

En inbunden antologi, där det enda sammanhållande temat är tecknade serier. Hur fin boken än är och hur spännande det än är med en hel rad olika serietecknare samlade mellan två pärmar har jag ändå svårt att förstå vem som är den tänkte köparen till en bok som Allt för konsten 7. För vad är [...]