Nova Gullberg Zetterstrands luftiga debutbok, Cal, handlar om Jenny och Cal, deras kärleksaffär och deras absurda samtal. I boken är Cal kung och Jenny servitris. Vidare är Cal en äldre man och Jenny en yngre kvinna. Alltså: klass, kön och ålder utgör det fundament till scen som huvudpersonerna rör sig på. Under allt det där [...]

Litteratur ska vara ärr, skriver redaktörerna Pedro Carmona-Alvarez och Ib Kleiser i förordet till årets utgåva av den norska debutantologin Signaler. Ärren ska vara sådana som en författare minns sen, när han eller hon har nått framgång och berömmelse.
Debutantologin, som nu är inne på sin tjugoandra årgång, har som tradition att publicera hälften debutanter, [...]

Christer Themptander är en lurig jävel. Den politiske satirtecknaren är vass, pregnant, smutsig och proggig och han har gjort sin grej sedan slutet av 60-talet, bland annat som en i kretsen kring den kultförklarade satirtidskriften PUSS.
Senast han var aktuell med en egen utgivning var 2007, i vykortsboken Brainstorming – Trettiotre vykort i tiden, [...]

Ordet ”kärnfamilj” har en kontroversiell laddning, en till största delen negativ klang. Elisabeth Hjorth är prästen som debuterade som poet tidigare i år och hennes diktsamling med namnet ”Kärnfamiljen” för begreppet ett steg vidare. I sin tolkning rör hon sig kring frågor om hur de mänskliga orättvisorna tränger sig in i det svenska medelklasslivet, in [...]

“Jag skriver dikter för att vidröra, påverka människor. Annars tycker jag att det är värdelöst då kan de hamna i någon byrålåda istället. Jag jobbar oerhört mycket med att bara använda enkla ord som typ en tioåring kan förstå. För det svenska språket utvecklas i en rasande takt. Men genom att använda de här enkla, [...]

I inledningen till sin surrealistiska roman Petronius, från 1935, skriver Hugh Sykes Davies att bokens läsare inte ska ”försöka finna någon mening där ingen mening finns, utan vara nöjda med den synbara betydelsen”. Landets högstadie- och gymnasieelever skulle väl ha jublat om de fick den här boken i sina händer – äntligen en bok där [...]

Mara Lees bok nummer två heter Hennes vård och är utformad som en diktsamling. Där finns inga egentliga antagonister som i första boken. Här rör sig Lee snarare på ett tematiskt plan och hämtar stoff ur olika källor såsom proffsboxning, tortyr, krig och misshandel.
Det handlar fortfarande om makt och våld, men det finns inga utförliga [...]

Mara Lee har kanske mest blivit uppmärksammad som författare till den moderna chick-litt romanen Ladies, men några år tidigare släppte hon två böcker på Vertigo förlag som med sitt extrema tilltal väckte mitt intresse.
I debutboken Kom som är en slags prosaisk dikt, gestaltas en hård, sexuell relation mellan en kvinna och en man på en [...]

Det lilla förlaget Nisses böcker satsar hårt på de författare och tecknare som de har i sitt stall. En av de mest frekvent utgivna på förlaget är den gamle rimmaren och ordkonstnären Lennart Hellsing, som står bakom två av årets titlar.
Mest känd är nog Hellsing för sina ramsor och böcker för barn, med figurer som [...]

2007 är en liten, tunn bok som är alldeles för stor i orden. Den sprudlar av pretentiösa rader som inte lyckas skapa några som helst nya tolkningar av verkligheten. Istället matas vi med schablonbilden av den unga, sökande mannen med ciggen i mungipan, blicken nedslagen i gatan och pannan i djupa veck.
Hör bara här:
[…]en hård [...]

Det blir på riktigt först på papper. Varför annars bemöda sig om att trycka ett fanzine mitt i blogghysterin om inte den devisen gällde?
Här om sistens prutade jag (skamligt nog) till mig ett stiligt häfte av en bekant som jag av en slump träffade på perrongen. Femton kronor för ett femtontal texter, ett antal bilder [...]

Det är en vågad debut. I sin diktsamling Ekorrar Monolit You! ger sig Helena Olsson in på ett av poesins mer outforskade områden: den raka, enkla glädjen. Lyckoruset som inte har någon djupare mening än att bara vara sådär härligt, bubbligt, fnittrigt. Fånigt? Kanske.
Olssons dikter kan till en början te sig ytliga. De är utan [...]

Med en lika enkel som smart formgivning signalerar Anna Hallbergs tredje diktsamling Mil genast vad det handlar om. I det guldskimrande omslaget finns tre hål, tre band genom vilka en statsmiljö tränger sig ut. På baksidan samma sak. Även inuti är temat tydligt. I våglängd, längs med sidornas mitt löper texten som ett band. Formgivningen [...]

Helena Erikssons diktsamling De, bara vill i bästa språkmaterialistiska anda bryta upp språket tills bara skärvor återstår. Som läsare får man uppgiften att försöka pussla ihop de här skärvorna till något av betydelse, vilket inte är det allra lättaste. Men Eriksson understryker: “I icke-språket vilar språket som ett klot, en ätbar sten.”
Eriksson ger sig på [...]

Dikterna i Lina Ekdahls tredje diktsamling, som bär den härliga titeln Sprid glädje på Sjömansgården Anette, har olika veckodagar som rubriker. Och det är också lästa som korta, poetiska dagboksanteckningar som de kommer bäst till sin rätt. I de olika texterna skriver ett diktjag ner funderingar, iakttagelser, frågor och uppmaningar som ofta riktar sig till [...]

”Olika variationer av krig” skriver Matilda Roos i sin debutbok Bli. Det är en representativ rad för diktsviten i stort. Hot och maktkamp, tvång och utnyttjande färgar rollfigurernas vardag genom vilket det sker dramatiska blivanden.
För flickan, som är den centrala rollfiguren i diktsviten, pågår kriget i stallet. Där kämpar flickan med sin utveckling mot att [...]

Maskjord, skallgap och hudstrån flimrar över näthinnan. Dikterna som utgör berättelsen i Kärrmunsblomma är som minimalistiska utställningar. Under våren 2007 i Stockholm presenterades de för första gången, i just en konstutställning. Poesi blir konst och Schmidt ger även teatern plats i sin debutdiktsamling.
Kärrmunsblomma är indelad i sju scener vars rubriker ger läsaren små riktlinjer in [...]

Hjärtskärande, hjärtknipande. En storstadsdröm en blaskig vinternatt med en flimrande tv som enda sällskap. Besvikelse, ensamhet, uppgivenhet. Ingredienserna till en av de största jullåtarna.
Stina Nordenstams “Soon after Christmas” är så långt det går att komma från den bjällerklangkanon som ständigt repeteras i varuhusens Absolute Music-dikterade spellistor. Det är en urban psalm, byggd på berättelsen om [...]

Navid Modiri är en sån där person som verkar finnas överallt. Han dyker upp som slampoet på Hultsfredsfestivalen, skriver krönikor i Glöd, flimrar förbi i diverse skrivarcommunitys, frontar bandet Navid Modiri & Gudarna, är programledare i P3 och nu senast har han hoppat över till den stora televisionen och programmet Filmkrönikan. Men det är först [...]

I Karin Boyes dikt ”Jul 1939” är julnatten fylld av de dödas röster. De viskar till människorna i knarrande golv och dörrar. De berättar om fasor som de också känt, om hemskheter de också upplevt, om att ingen någonsin är ensam i sin förtvivlan framför den öppna spisen.
Trots att natten är mörk och ”dödssnön” ligger [...]