Ponton – “litterär tidskrift för och av unga” – har under de senaste par åren bara blivit bättre och bättre. Tidningen har mer och mer hittat sin form och stil, både när det gäller innehåll och layout. Ungt skapande och skrivande står i centrum för Pontons verksamhet och varje nummer innehåller frågespalter, bokrecensioner, notiser, artiklar och intervjuer. Men det som ända sen starten varit det centrala för Ponton och som varit det som verkligen gjort den till en intressant tidning är de insända bidragen. Framförallt handlar det om dikter och noveller, även om bilder och olika blandformer också förekommer.
En av de dikter som väcker mest uppmärksamhet i det senaste numret av Ponton, nummer tre 2006, är Theo Gerkens “Din egendom”. Dikten sträcker sig över en och en halv A4-spalt och beskriver på stundtals nödrimmad vers, först hur en man planerar att våldta en kvinna och sedan hur han själv blir brutalt våldtagen med tydliga sadomasochistiska undertoner. Framförallt är det formen som gör dikten svår att ta till sig. Det käcka rimmandet skulle möjligen ha kunnat fungera som någon slags kontrast till det fruktansvärda innehållet, men det blir en kontrast som bara förvirrar och inte tillför något. Meningarna och rimmen känns slarvigt hoprafsade för att uppnå så stor provokation som möjligt, och det går inte riktigt hem hos mig. Säkert är det här en dikt som skulle tjäna på att bli uppläst istället för att var tryckt på papper, men när raderna
hans kommande dans
hans svans i renässans
försätter mig i trans
är diktens stora behållning säger väl det en del om dikten som helhet.
Flera av bilderna, som skepp och drivved, i Johan Lydéns “Värdefulla saker” känns igen från alltför många andra dikter. Men Lydén lyckas ändå tillföra nånting nytt med språket. I dikten “Jag såg en tiger” märks det tydligt att han har stor potential. Det känns färskt och vitalt, orden blir bilder och inte bara stela bokstäver på pappret. Ett flickrum liknas vid en djungel, där tigrar smyger runt bland bladen på tapeten medan diktjaget klättrar upp för tjejens ben “och din fitta gömde tusen floder / som jag simmade i”. Att de avslutande fyra raderna inte håller samma höga klass som resten utav dikten förlåts lätt av den näst sista tonårsrumsexotiska strofen:
hörde barnen leka på gräsmattan
hörde cikadorna spela på sina cymbaler
hörde det porlande sötvattnet i kranen
Egentligen hatar jag när man bedömer texter efter hur gammal författaren är och det gör jag väl inte här heller, men jag kan inte låta bli att bli superimponerad av att Charlie Glimmer bara är femton år och skriver så fruktansvärt bra som hon gör. Eller är det kanske just därför som hon skriver så bra, för att hon är så ung? För det är nytt, fräscht och levande. Bilderna i hennes dikt “Porslinskommitén” svischar förbi och avlöser varandra med en oerhörd energi. Man märker av tydliga Allen Ginsberginfluenser, men det är knappast en gammal skinntorr beatniktrumma som håller takten hos Glimmer, det är nyproducerade electrobeats.
Hon skriver långt, Glimmer, och det är i textlängden hennes svaghet ligger. Om hon tog en två-A4-dikt som “Porslinskommitén” och pressade ner den till hälften, så att bara det absolut bästa koncentratet fanns kvar, då skulle det här bli helt briljant. När Glimmer har nånting konkret att skriva om, när hon har nånting att säga, och när hon lyckas göra det utan att rusa iväg på alltför många sidor, då är hon genial. Håll utkik, för så länge hon inte låter bläcket torka så kommer hon bli stor. Känn bara på inledningsraderna till “Porslinskommitén”:
när jag skrev kuk åt kafka och slängde faster ilses
porslin i golvet när toaletterna tog emot gården i
skagen – så satt soldaterna med sina biblar som dasspapper
och jag skottade skit i en lada medan dom sköt skott mot
en flicka med flätor och klippig näsa —
Ponton fyller en oerhört viktig funktion för den svenska litteraturen, inte bara som en tidning där unga litteraturintresserade kan läsa mer om sina favoritförfattare och få sina egna verk publicerade. Ponton är idag Sveriges bästa antologi över ung, högkvalitativ och aktuell litteratur.
Titel: Ponton, Nummer tre 2006
Språk: Svenska
Antal sidor: 44
Hemsida: www.ponton.nu