Journalist-porr är nog det rätta ordet. En fuktig dröm för den som vill veta och vill få reda på hur andra fått veta. Ulf Nilson, mångårig medarbetare på Expressen, både som utrikeskorrespondent och krönikör, har skrivit en rad böcker. En utav dem, mycket pregnant betitlad, Ulf Nilson – Utrikeskorrespondent, är bland det bästa jag läst i år.
Jag kan inte låta bli att jämföra Ulf Nilson med Thorsten Jonsson, författare, briljant stilist och utrikeskorrespondent för DN under andra världskriget. Språket, de tydliga formuleringarna och förmågan att hitta de oväntade vinklarna förenar de två. Dessutom var båda verksamma i USA – Ulf Nilson i hela tolv år.
Ulf Nilson – Utrikeskorrespondent kom ut 1976, samtidigt som stora delar av Sverige satt hemma i soffan, tittade på ungersk långfilm på SVT 1 och hatade det stora landet i väst. Men Ulf Nilson såg något annat.
Visst uppmärksammade han orättvisorna och det uppskruvat sjuka i landet; han skriver om svarta pantrarnas kamp, de råttbitna barnen i Harlem, Vietnamnkriget och Richard Nixons väg mot undergång. Men han såg också ett land värt att beundra – teknologin, det fulländade informationssamhället, människorna och de gigantiska städerna.
Ulf Nilson har varit överallt och han har träffat många människor som för evigt är inskrivna i historieböckerna. Han var i Vietnamn tio gånger, han såg alla Muhammad Alis VM-matcher och han var i Algeriet och såg den franska militärmaskinen kötta ”terrorister” – listan kan fyllas på i evighet.
Nilson skriver fortfarande. Både bra, initierat och vasst. Ett utmärkt exempel är en krönika i Expressen från i maj i år. Vad den handlade om? Att återinföra kolonialismen.
Titel: Ulf Nilson – Utrikeskorrespondent
Författare: Ulf Nilson
Förlag: Bra Böcker
Språk: Svenska
Utgivningsår: 1976
Antal sidor: 216
Övrigt: Krönikor i Expressen.