Liw Enqvist har med Svenska flicka skrivit en självbiografisk roman om sitt liv som strippa och prostituerad i Italien. Bakgrunden till Livs yrkesval får man aldrig reda på, hon nämner att motivet är hämnd men går sedan inte närmare in på saken. Det vi har här är istället en redogörelse för vardagen som hora, varken mer eller mindre. Det som skiljer Enqvists berättelse från andra liknande är att författaren själv valt att leva detta liv och att hon är relativt positiv inställd till livet som prostituerad.
Enqvist är dock ingen vidare språklig begåvning, Svenska flicka är klumpigt skriven och det saknas djup i beskrivningarna av denna vardag. Dessutom är historien enformig, man kastas direkt in i den italienska sexindustrin och lämnar den inte för en sekund under hela boken. Livs stretande inom denna smutsiga bransch består av en lång rad upprepningar på temat ”nattklubb – slemmig kund – sex”.
Det monotona upplägget av Svenska flicka är dock paradoxalt nog även dess styrka. När Liv i slutet av boken beskriver vad några av hennes kunder vill göra med henne – en kund vill se henne bli ”knullad med en grön banan för de håller trycket mycket längre än gula” till exempel – höjer man inte längre på ögonbrynet. Och häri ligger bokens stora förtjänst, Livs vardag har då man kommer till slutet av boken även blivit vardag för läsaren.
Det som Svenska flicka saknar i litterära kvalitéer uppvägs av ämnets angelägenhet, att på ett ifrågasättande sätt försöka lyfta debatten kring prostitution till en nivå där alla röster finns representerade. Att låta en prostituerad komma till tals i debatten i Sverige kring prostitution 2008 är egentligen skäl nog för att ge ut, samt skäl nog att läsa, denna bok. Om jag däremot kommer att läsa någon av uppföljarna, Svenska flicka är första delen i en trilogi, är mera tveksamt.
Titel: Svenska flicka
Författare: Liw Enqvist
Förlag: Normal förlag
Språk: Svenska
Utgivningsår: 2008
Antal sidor: 294
ISBN: 978-91-85505-66-1
Läs mer: Tidningen Kulturen