Hoppfullt tillslut blir hopplöst slut hos Tawni O’Dell

”Realism när den är som allra bäst” (Aftonbladet), ”oupphörligt gripande” (Svenska Dagbladet), ”pulserar och glöder” (dagensbok.com) och toppbetyg i SVT:s morgonprogram. Kritikerna var många gånger överväldigade när Tawni O’Dells andra roman, Ivans återkomst, nådde den svenska bokmarknaden förra året.

Och visst. Det hade kunnat vara en riktigt bra roman. Under 270 sidor är Ivans återkomst ett järngrepp, ett rödögt öga som vägrar se med förskönande blick på det förfallna gruvsamhället i Pennsylvania. Allting präglas av en gråmulen, lerig hopplöshet.

Startskottet är en explosion i den gruva det lilla samhället Coal Run vilade på. Det är också explosionen som inleder romanen. 97 män dör och gruvan stängs. De faderlösa barnen, änkorna, och de män som överlevde sprids ut i och omkring den intilligganden staden Centresburg, lämnade i sticket av ett gruvbolag som vände dem ryggen så fort verksamheten kollapsade.

Lockad tillbaka av ett dunkelt samvetskval återvänder Ivan Zoschenko till staden tre decennier efter den katastrofala explosionen som också tog livet av hans far. Det är här läsaren möter honom, som alkoholiserad vicesheriff. Under de sex dagar som romanen skildrar nystas hans historia upp. Alkoholproblemen, knäskadan som förstörde hans karriär som amerikansk fotbollsspelare, hans mystiska relation till den misshandlade kvinnan Crystal, samt anledningen till hans återkomst; allt får, både direkt och genom tillbakablickar, sin förklaring. Och det utan pekpinnar och moraliska värderingar. Kritiken mot gruvbolagets hantering av katastrofen är visserligen omisskännlig, men den tar sig aldrig formen av ett bättre vetande samvete satt på höga hästar.

Det är allt det här som O’Dell sedan plötsligt tar sig för att börja rasera. När hundra sidor återstår är det som om hon inte kan låta Coal Run och dess omgivningar bestå som det blåmärke hon vid ett tillfälle beskriver det som.

Verktyget är – en gnutta solsken. Och tillsammans med det allt vackrare vädret – ja, författaren hemfaller faktiskt åt ett sådant enkelt symbolspråk som väderväxlingar – kommer även värdighet, hederlighet, respekt och kärlek krypande in över raderna i en alltför stereotyp utstyrsel. Allt för ett värmande, lyckligt slut. Tyvärr känns inte värmen på djupet, och lyckan, den spirande hoppfullheten, framstår som en urvattnad kliché.

Ivans återkomst hade mått bäst av att mynna ut i antiklimax. Det är synd att inte dess författare kunde se det.

Titel: Ivans återkomst (originalets titel: Coal Run)
Författare: Tawni O’Dell (släpper sin tredje roman, Sister Mine, i USA till våren)
Förlag: Natur och Kultur
Språk: Svenska
Översättare: Ulla Danielsson
Utgivningsår: 2005 (originalet 2004)
Antal sidor: 384
ISBN: 91-27-10714-0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *