Signaler om ung norsk litteratur

Det är väldigt tyst om den norsk litteratur i Sverige. Den kanske är död? Eller extremt tråkig? Antologin Signaler 2006 visar att det är allt annat än sant. Signaler 2006 är en samling handplockade stickprov på hur unga och opublicerade norska författare skriver, som en norsk motsvarighet till Wahlström & Widstrands Debutantologi.

I boken medverkar tio speciellt inbjudna skribenter, de flesta av dem är etablerade författare. Deras texter är välskrivna och håller en teknikst hög nivå, ofta om skrivande och litteratur. Men det råder ingen tvekan om att det är samlingens opublicerade författare som är den stora behållningen. Det är deras texter som verkligen har något att säga, som vill bevisa att de är bäst – som ett nytt rockband som står på scen för första gången – och som berör.

Några av bidragen består av dikter. Med något undantag så är de alla bra skrivna, men de flyter fram långsamt och det finns ingen av dem som riktigt griper tag i mig. Bland prosatexterna däremot finns det en hel del guldkorn. Både Joakim Kjørsvik och Maria Børja skriver kortprosa. Medan Kjørsviks texter är helt fristående och mycket korta går förhållanden och situationsglimtar som en röd tråd genom Børjas inte fullt så komprimerade bidrag. Kjørsviks mininoveller pendlar hela tiden mellan banalitet och genialitet, en kul form blandas med absurda innehåll och handlingar. En av mina favoriter är den om mannen och kvinnan som ”lär känna” varandra genom att titta på varandra i kikare från sina höghusvåningar och varje dag dansa på sina balkonger medan den andre tittar på. Novellen slutar med att mannens flickvän kommer ut till honom på balkongen och säger ”Danser dere nå igjen?”. Så enkelt och så bra. Det ska bli intressant att läsa mer av Kjørsviks verk framöver. Jag uppskattar verkligen det korta och komprimerade prosafromatet.

Formerna och språkstilarna i antologins olika noveller är uppfriskande varierade, det förekommer till och med rena blogginlägg och tecknade serier. Anne Gunn Halvorsen skriver en Bowieinspirerad ungdomsskildring som slutar med en urspårad hemmafest, och gör ett effektfullt låt- och novellcollage genom att spränga in Bowies textrader i sin egen prosa. I en James Joyceinfluerad medvetandeström skriver Marit Reiersgård Bredesen en aggresiv och frustrerad skoluppsats om att inte vilja eller kunna skriva och om oförmågan till att sätta punkt och kommatecken när hon bara vill träffa den svenska tjejen Sara och springa fram på stranden men istället spränger Bredesen fram i texten i en enda tre sidor lång mening.

Av Signaler 2006 mer traditionellt inriktade novellförfattare så märks framförallt Lill Kristin Syversen och Ron Røstad. I sin novell “Flyt” känns Syversen som en ung norsk kvinnlig motsvarighet av Per Hagman och hans tidiga romaner. Huvudperson i ”Flyt” är rik och snygg och rör sig på glamourösa fester. Hennes känsloliv är kallt, nästan cyniskt, och hon väjer inte för att använda sitt goda utseende till att förstöra sin utvalda fiendes liv så mycket hon kan. Den skribent som imponerar mest i 2006 års upplaga av Signaler är dock Ron Røstad med novellen ”Linda”. Den handlar om en kille som åker iväg på en bilresa upp genom nordnorge med en lesbisk främmande tjej som han bara träffat någon gång tidigare på en spanskakurs. I berättarstilen påminner Røstad en hel del om Erlend Loe, med ett avskalat språk och lysande detaljer. Men Røstad har ändå en egen röst och till skillnad från Loe så finner man hos honom både allvarligare och mörkare stråk i stämningarna. Jag hoppas verkligen att vi får se mer av Røstad i framtiden. Han skulle förmodligen göra sig bra i en kort roman med hög intensitet och mycket nerv. Jag väntar med spänning.

När man läser Signaler 2006 så är det anmärkningsvärt hur mycket Sverige förekommer i texterna på olika sätt, både innehållsmässigt och språkligt. En av dikterna är till och med skriven helt på svenska medan språket i en annan text – skriven av Sara Gunn, redaktör på den svenska litteraturtidskriften fabrik – består av en norsksvensk blandning. Med ganska stor säkerhet kan man utgå från att något motsvarande inte skulle förekomma i en svensk debutantologi, vilket är väldigt symptomatiskt. Det svenska kulturinflytandet är enormt mycket större i Norge än vad det norska är i Sverige, vilket är både konstigt och beklagligt. Norge har mycket att erbjuda Sverige kulturellt och med den här tjugoårsjubilerande antologin får vi tydliga signaler om att det finns en mängd nya unga norska författare som har mycket att ge, även till oss svenskar.

Titel: Signaler 2006
Redaktörer: Pedro Carmona-Alvarez & Ib Kleiser
Förlag: Cappelen
Språk: Norska
Utgivningsår: 2006
Antal sidor: 290
ISBN: 978-82-02-25784-0 och 82-02-25784-0
Här kan du beställa norska böcker: Haugen Bok, BokKilden och Norli Nettbokhandel.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *